http://www.dn.se/nyheter/sverige/storst-okning-av-anmalda-valdsbrott-i-glesbygdslanen/

Anmälningarna av våldsamma brott har ökat mest i Värmland, Jämtland och Norrbotten de senaste tio åren. I Jämtland har de ökat med 76% och i Värmland och Norrbotten med 72%. Sven Granath, Brås expert på våldsbrott, säger:

”Det är en mycket intressant trend, för generellt har vi haft en positiv utveckling i Sverige där våldet minskar. Resultatet kan visa på att polisen blivit bättre på att uppmärksamma våldsbrott i de här länen, men också att det tagit längre tid för våldsminskningen att slå igenom där.”

Detta är ett bedrägligt resonemang, eftersom antalet anmälda våldsbrott enligt kartläggningen har ökat i ALLA län under mätperioden med 18 till 76 procent. Att Sven Granath kan få detta till en minskning övergår all matematisk logik. För övrigt är det i första hand allmänheten som står för anmälningarna om våldsbrott och inte polisen.  Huruvida polisen har blivit bättre på att uppmärksamma våldsbrott är alltså inte relevant.

Håkan Johansson, chef på kriminalunderrättelsetjänsten i Jämtland, påstår sig vara smått chockad eftersom han inte tror att jämtar slår varandra på käften mer än andra. 

Låt oss på Morgontidningen komma med en alternativ förklaring till glesbygdslänens ökning av anmälda våldsbrott. DN’s kartläggning av anmälda våldsbrott jämför åren 2000-2002 med åren 2010-2012.

De mest drabbade glesbygdslänen har genomgått stora demografiska förändringar under mätperioden. Enligt siffror från Migrationsverket ser antalet mottagna flyktingar ut så här:

* Antal boende i Migrationsverkets mottagningssystem.

Länen har alltså mångdubblat sina antal mottagna flyktingar under mätperioden. Antalet har också ökat väsentligt de senaste två åren. Det vore journalistiskt anständigt att väga in även dessa möjliga förklaringar till det ökade våldet i våra glesbygdslän.

Håkan Johansson har kanske helt rätt. Jämtarna kanske inte har börjat slå varandra mer på käften.

Anna Carleson